Bläddra efter
Författare: Bruno Faria

Uppvärmning: skala efter Taffanel & Gaubert

Uppvärmning: skala efter Taffanel & Gaubert

Nästan varje flöjtist kommer någon gång i livet i kontakt med metoden skriven av Taffanel & Gaubert (1923). I denna metodbok finns olika övningar som täcker både grundläggande och avancerade aspekter av flöjtspels teknik. De övningar som kallas för Grand exercises jornaliers de mecanisme är fantastiska verktyg för att utveckla kontroll över sitt flöjtspel. Dessa kan man spela själv eller tillsammans med andra.

Utifrån övningarnas grundform kan man använda sig av olika variationer. Här är en variation som man kan använda sig när man övar på övningen nummer 4 av Taffanel & Gaubert. I stället för att spela skalorna upp och ner kontinuerligt ska man:

i) stanna vid varje vändningspunkt;

ii) hålla den sista tonen några pulsslag;

iii) upprepa de sista tonerna i skalan som en upptakt till den följande del av övningen

Så här ska övningen se ut:

Spelar du med någon annan (t.ex. en kompis eller din lärare) kan ni turas om: medan en person håller långa toner (stämma 2) spelar den andre skalorna uppåt och neråt. Den som spelar långa tonerna spelar till slut också en dur skala. Stämma 2 fungerar som en bra tonövning om man tänker på att stödja tonen och driva med luften genom takterna på samma sätt som man skulle när man spelar åttondelarna (stämma 1). Förutom möjlighet att jobba med klang och teknik får den som spelar skalorna uppåt och neråt möjlighet att lyssna på grundtonerna och arbeta med intonationen.

Uppvärmning – Modus på g

Uppvärmning – Modus på g

Ett vanligt sätt att värma upp är att spela skalor, dvs en sekvens av toner. De vanligaste skalor att spela är dur och moll skalor. Men det finns andra typer av skalor där sekvensen av tonerna är lite annorlunda. Några av dessa kallas för modala eller kyrkotonala skalor. Den första av 7 olika modala eller kyrkotonala skalor kallas för jonisk och motsvarar en dur skala, dvs har samma intervaller som en dur skala. Du kan läsa mer om kyrkotonarter HÄR.

I följande övningen utforskar vi de olika kyrkotonarterna genom att 1) använda alltid samma grundton och 2) bryta ner skalan så att man spelar 4 steg uppåt från grundtonen och 4 steg neråt till att börja med. Så här ser övningen ut med tonen G som grundton:

Utifrån den grundläggande övningen kan vi utforska kyrkotonarterna på många olika sätt. Du kan exempelvis spela på olika oktaver eller variera artikulationen. Ett sätt som är intressant att jobba är ha grundtonen hela tiden som en bas — det som kallas för bordunton eller ”drone” på engelska. Du kan hitta bordunton med olika instrument på youtube (t.ex. cello, tanpura). Genom att lyssna på grundtonen medan du spelar de andra toner i övningen har du möjlighet att njuta av de olika intervallerna och arbeta samtidigt med intonation.

Musiclab från Chrome är ett annat verktyg som kan användas inte bara som bakgrund när du övar utan också som ett sätt att visualisera intervallerna (avstånd mellan tonerna) i varje kyrkotonart. HÄR har jag skrivit samma noter som finns på noter ovan.

Till slut, när du har bekantat dig med varje modus/kyrkotonart kan du prova skapa egna melodier. Genom varje skala kan man utforska olika känslor. Här är ett exempel där jag går genom alla 7 kyrkotonarter till bakgrund med tanpura:

SOUNDPAINTING 03

SOUNDPAINTING 03

Nu ska vi kolla på tecken till KORTA TONER (Eng. ”Hits”). På liknande sätt som när man svarar till tecknet LÅNGA TONER (Eng. ”Long tones”) svarar man genom att spela mörka-, mellan- eller ljusa toner beroende på var tecken KORTA TONER visas när det aktiveras (över huvudet = ljusa toner, vid bröstlinjen = mellan toner, under midjan = mörka toner).

Kolla på följande film:

När soundpaintern förbereder gruppen visar hon/han tecknet alltid vid axlarnas höjd. När soundpainter ger ett steg framåt och ”kastar” de korta tonerna i luften sker själva aktiveringen av gruppens respons. Soundpaintern håller pekfingret och tummen ihop när hon/han förbereder gruppen. När ljudet ska aktiveras stiger soundpainter fram och ”kastar” de korta toner i luften genom att lösa bandet mellan pekfingret och tummen. Gruppen svarar direkt då och väntar på nya aktiveringar för att spela ytterligare korta toner.

Tecken KORTA TONER kan dock kombineras med andra. Ett exempel är kombinationen mellan KORTA TONER och LÅNGA TONER. Se följande film:

När en långton är igång och soundpaintern förbereder och aktiverar tecknet till KORTA TONER ska gruppen spela den korta tonen och direkt efter fortsätta spela den långa tonen som var igång innan.

I filmen ovan har vi två ytterligare nya tecken. Den första heter GÅ TILL (Eng. ”Go on to”) och används för att skapa en kort sekvens mellan två olika innehåll. Tecknet visas alltid som förberedelse, det vill säga innan olika ljud aktiveras. Sekvensen KORTA TON – GÅ TILL – LÅNGA TON ser ut så här:

Som förberedelse till gruppen visar soundpainter det första innehålls tecknet (KORTA TONER), tecknet GÅ TILL och sist tecknet till det andra innehållet (LÅNGA TONER). Så snart soundpainter har stigit fram och aktiverat det korta tonen går gruppen till den långa tonen, det behövs inte ett ytterligare tecken för aktivera den långa tonen.

Det sista tecknet som används i filmen är en kombination av tecken KORTA TON (Eng. ”Hits”) och STOPP (Eng. ”Off”). Det används för att informera gruppen om att man ska inte tillbaka till något föregående ljud utan att det ska bli tyst efter aktiveringen av nästa korta tonen. Dessa två tecken visas på följande sätt:

Andra tecken som används i filmen har att göra med VOLYM och PITCH/TONHÖJD ändringar. Kolla på föregående avsnitt för att repetera dessa två.

Ha det så kul!

Pentatoniska 02

Pentatoniska 02

Det finns många olika sätt att använda pentatoniska skalor. Om du känner dig osäker kring dessa skalor kolla igenom det förra inlägget – Pentatoniska Skalor – för en kort genomgång och några exempel.

Här delar jag med dig ett sätt att jobba vidare med pentatoniska skalor. Jag har knutit ihop en progression (sekvens) byggt på pentatoniska skalor som går att öva i små bitar (t.ex. en tonart åt gång – som i övning 02 nedanför) eller genom flera tonarter.

Här har jag spelat in båda progressionen och en improvisation över den med 5 olika pentatoniska skalor:

Här är noterna till grunden som jag improviserade över (du kan ladda ner noterna nedanför):

Vid varje modulation, dvs när man byter till en ny tonart, behöver man byta bara en ton!

Ackordsymbolerna över noterna visar vilken ny ton du ska använda när en ny tonart börja spelas. I takt fem byter du tonen e mot tonen f, i takt 9 behåller du den nya f och byter tonen a mot bess och så vidare.

På detta vis spelar du en fin musikalisk progression som går igenom 5 olika tonarter: C – F – Bess – Ess – Ass dur.

Nu delar vi upp arbetet i tre övningar!

Övning 01: jobba med klangen genom att spela bara grundtonen till varje tonart medan du lyssnar på grunden – använd gärna inspelningen ovan! Först spelar du en lång c, då en lång f, då en lång bess, då en lång ess och till slut en lång ass. Väljer den tonhöjden som passar bäst till dig. Efter du har spelat de långa toner kan du börja leta efter några intressanta rytmer och kanske spela dessa grundtoner i olika oktaver!

Övning 02: Nu att du har bekantat dig med det pentatoniska ljudet kan du börja jobba med att skapa melodier (improvisera) över varje tonart för sig.

Tonerna c – d – e – g – a utgör den C dur pentatoniska skalan. Använd den här bakgrunden och lek med dessa toner. Du kan fokusera på en ton åt gång. Gradvis börja samla ihop olika toner och skapa dina egna melodier medan du lyssnar på bakgrunden, dvs improvisera.

Samma sak kan du göra i följande tonarter (klicka på tonartens namn till vänster för att lyssna på bakgrunden medan du improviserar):

F dur: improvisera med tonerna f – g – a – c – d

Bb dur (Bess dur): improvisera med tonerna bess – c – d – f – g

Eb dur (Ess dur): improvisera med tonerna ess – f – g – bess – c

Ab dur (Ass dur): improvisera med tonerna ass – bess – c – ess – f

Efter att ha jobbat med varje tonart för sig då är det dags att jobba med hela progressionen!

Övning 3: nu kan du njuta av den kunskap du fick genom att spela grundtonerna och att improvisera på varje tonart för sig genom att improvisera genom hela progressionen. Använd följande bakgrund för att improvisera:

Lycka till!

Här kan du ladda ned noterna:

Soundpainting 02

Soundpainting 02

Hej! Här bygger vi på kunskapen du fick genom förra inlägget.

Två nya tecken presenteras. Det första används för att skapa minnen och det andra för att ändra ton genom att gå upp/ner med hel- eller halvtonsteg.

Kolla på följande film och läs under för att veta mer:

Tecken till DU – LÅNG TON – VOLYM ÄNDRING och de tecken för att visa när man ska börja – PLAY – och avsluta – OFF har du redan koll på. Om inte, kolla på inlägget SOUNDPAINTING 01

Här är sekvensen DET ÄR (horisontel rörelse) – MINNE NR. 1 (peka på huvudet med ena handen och visa numret med den andra):

Med tecken DET ÄR (eng. THIS IS) drar du uppmärksamhet till ett speciell materiel du vill använda på något sätt. Man kan exempelvis koppla det till tecken för MINNE (eng. MEMORY) och sätta en siffra på minnen (minne nummer 1, minner nummer 2 osv).

När du har skapat ett minne utifrån något du tyckte lät/såg intressant ut kan du använda detta material senare i din komposition! Då är det bara att visa tecken till MINNE och identifiera vilket numer det gäller (man kan ha flera minnen under en komposition – men det kan vara en utmaning att hålla på flera minnen under en lång framträdande!).

Så här visar du MINNE NR. 1 – SPELA:

Då kommer du direkt tillbaka till det materialet du sparade innan genom att visa DET ÄR – MINNE NR. 1!

Det finns flera sätt man kan ändra vad som händer genom en soundpainting. Vi har kollat redan på volym ändringar. Man kan också ändra själva tonerna (pitch) genom att använda tecken PITCH UPP/NER. Då kan du börja jobba mer melodiskt.

Du visar den bak delen av dina fingrar till gruppen och ge ett steg fram med dem (som du skulle göra med tecken SPELA – eng. PLAY).

Så här ser det ut PITCH NER – ”PLAY”PITCH UPP – ”PLAY”;

Samarbetar du med en stor grupp då kan du också visa PITCH UPP till en del av gruppen (t.ex. med höger hand) och PITCH NER till den andra delen (t.ex. med vänster hand). Då ska du få ännu mer intressanta variationer!

Soundpainting 01

Soundpainting 01

Soundpainting är en fantastisk metod för att skapa ny musik/konst genom interaktionen mellan olika personer. Den kan användas inom musik, dans, teater, visuella konst med mera.

I stället för att använda noter använder man sig av olika tecken för att kommunicera och skapa något nytt. Den som dirigerar den kreativa processen genom att bestämma vilka tecken ska användas och visa dessa till gruppen kallas för soundpainter. De som spelar i gruppen improviserar enligt teckens betydelser. Utrymmet till improvisationen varierar enligt teckens betydelser.

Här är en kort videoexempel (läs/se mer om varje tecken som används i videon nedanför):

I detta exempel använde jag 6 olika tecken. Vi går igenom dem:

  • tecken ”du” (eng. ”you”) : används för att precisera vem ska spela/göra något
  • tecken ”lång ton” (eng. ”long tone”): används för att fråga spelarna att välja en ton och hålla den länge utan att förändra den på något sätt
  • tecken ”spela” (eng. ”play”): används för att visa en tydligt startpunkt; man börjar spela direkt när soundpainters händerna har nått fram
  • tecken ”hela gruppen”: används för att visa att alla i gruppen ska svara till följande tecken
  • tecken ”ändra volym”: kan användas för att visa en särskild dynamik innan gruppen börjar spela eller ändra på dynamiken medan gruppen spelar
  • tecken ”stopp”: används för att sätta stopp på något ljud som var igång

Här är en sekvensen DU – LÅNG TON (mörk/låg) – SPELA:

DU – LÅNG TON – SPELA

Tecken till LÅNGa TONer kan visas på tre olika ställen/nivåer i relation till soundpainters kropp och det kan generera olika typ av svar beroende på konstform:

  • Under midjan: mörka ton (i musik), långsam rörelse (i dans), första ljud av ett ord på röstens mörka läge (teater)
  • Vid brösted: någon ton på medel läge (t. ex. på andra oktaven om ditt instrument har 3 oktaver), en lagom snabb rörelse, första ljud av ett ord på röstens medel läge (teater)
  • Vid/över huvudet: ljusa ton (i musik), snabb rörelse (i dans), första ljud av ett ord på röstens ljusa läge (teater)

Här är tecken för att visa och/eller ändra volym (eng. ”volume fader”) i real tid:

VOLYM ÄNDRING

Som soundpainter visar man VOLYM ÄNDRINGs tecken till gruppen som förberedelse och då ger ett steg framåt och visar med den handen i ”V” format om volymen ska höjas (när handen glider uppåt) eller sänkas (när handen glider neråt).

Och här är två viktiga tecken som indikerar 1. alla i gruppen – HELA GRUPPEN (eng. ”whole group”) och en tydligt stoppunkt (eng. ”off”):

HELA GRUPPEN – STOPP

Mahlers 1:a symfoni

Mahlers 1:a symfoni

I Mahlers musik finns det många fantastiska melodier. Tanken med den övning är att dra nytta av några takter av Mahlers 1:a symfoni genom att spela den i alla tonarter. Melodin bygger på dur skalan. Med en små förändring i slutet av melodin blir det en kul och lärorikt övning!

Excerpt of exercise based on Mahler’s first symphony. Complete version on the links below.

Genom att spela alla transpositioner blir man väl bekant med durskalan. Här är ett snabbt inspelat exempel med de första tonarterna:

Mål: att behålla tonens kvalitet genom alla toner och tonarter.

Om du vill kan du använda musiclab som verktyg när du övar. HÄR finns övningens första tonarterna skriven på musiclab.

Här finns övningen (noterna) med olika utseende för nedladdning:

Stravinskjis Eldfågeln

Stravinskjis Eldfågeln

Övning ur Stravinskjis Eldfågeln

Mål: att utveckla legatospel och jämna ut ljudets kvalitet genom olika tonarter/tonhöjd.

Extra: helton skalan. Genom att spela första tonen i varje transponering ska du/din elev bekanta sig med helton skalan (C – D – E – Fiss – Giss – Aiss – C).

Börja med att spela en tonart åt gång: bara en tonart per dag kan bidra mycket till ditt spelande!

Använd gärna google chromes musiclab som verktyg – men glöm inte att man inte kan skriva alla rytm på musiclab. Det är upp till dig att hålla de långa tonerna igång!

Här är ett exempel med de första tonarterna:

Arbetet i kombination med musiclab underlättar bl.a. notläsning – eftersom samma färger som man ser på skärmen finns på noterna nedanför, att behålla en stadigt tempo och att lyssna på en referenston och jobba mot en bra stämning. HÄR är melodierna på musiclab i de tre första tonarter som du kan jobba med.

Här kan du ladda ner noter i olika utseende:

Pentatoniska skalor

Pentatoniska skalor

Pentatoniska skalor är mycket vanliga i musiken från olika delar av världen. Penta står för fem och det betyder att pentatoniska skalor består av bara 5 toner. Om du spelar till exempel bara på de svarta tangenter på ett piano/keyboard spelar du faktiskt på toner som utgör en pentatoniska skala.

Pentatoniska skalor kan vara dur eller moll, beroende på vilken ton man har som huvudton. Här är ett exempel av en välkänt och härligt melodi byggt på en G dur-pentatoniska skala som du kan öva på:

Denna låt heter ”Don’t worry, be happy” och är komponerad av den fantastisk sångaren Bobby McFerrin. Melodin består av tonerna g – a – b – d – e. Genom att plocka bort tonerna c och fiss från en g-dur skala får man en g-dur pentatoniska i stället!

Om man behåller samma toner som hörs i ”Dont’t worry be happy” men sätter tonen e som huvudton i stället för g då blir det en moll-pentatonisk skalan. På den också välkänt låt ”We will rock you” av bandet Queen spelar man en e-moll-pentatonisk skalan i slutet av verser:

Den nedåtgående sekvensen av toner innan refrängen visar tydligt den e-moll pentatoniska skala: d – b – a – g – e.

Så de två pentatoniska skalor du har lyssnat på och kan börja öva är g-dur pentatoniska och e-moll pentatoniska. Sammanlagt låter dem så här:

Här är materialet för nedladdning:

Öva med Bamse!

Öva med Bamse!

Hej! Visste du att Bamses låt kan hjälpa dig att bli väldigt starkt och snabbt med tungan? Jo, här är några övningar som bygger på Bamses tema låt. Låten går så här:

Noterna till melodin hittar du längst ner.

När vi spelar flöjt använder vi tungan för att artikulera tonerna, precis som vi gör när vi pratar. Vi ska ta två olika delar av Bamses melodin för att jobba med artikulation.

Innan vi kör igång med övningar är det viktigt att vi alla förstår den punkterade rytmen som finns på melodin (en punkterade åttondel + en sextondel). För att göra det får du pröva spela hela melodin med sextondelar. Använd den här länken för att lyssna och öva på melodins första del bara med 16-dels rytmer. Justera tempot så att det passar dig och spela melodin några gånger med alla sextondelar. Efter det spela melodin som det är skrivit medan du lyssnar på alla sextondelar.

Nu att det inte finns frågetecken på rytmen längre fortsätter vi med första övningen! Här tar vi den skala som går ner från tonen g till tonen c och spelar den inte bara ner men upp också! Inte bara det! Vi ska också spela en likadan skala men med andra toner. Så här:

HÄR är länken till övningens musiclab spår. Med den kan du öva och gradvis öka farten när du känner dig trygg. Om du övar lite varje dag ska du snart kunna spela det mycket snabbare! Noterna till denna övning finns längst ner.

Efter du har jobbat med den första övningen kan du fortsätta jobba med artikulation med övning 02. Nu spelar vi andra delen av Bamses melodi och fokusera på att spela de upprepande toner mycket korta! Så här:

HÄR är länken till den övningens musiclab. Med den kan du justera tempot som du vill. När du övar på den gör de någon slags tunga gymnastik. Desto mer du övar desto snabbare ska du kunna spela!

Noter att ladda ner: